gammal bild, men jag bryr mig fan inte.


Jag känner mig ärligt talat död.
Är så jävla trött, grät t.o.m helt utan anledning nyss?
Verkar vara bra på att börja gråta bara sådär, ber någon mig att börja gråta så kan jag göra det på en gång.

Och visst blir man förvirrad när föräldrar säger att man är tillräckligt stor att göra de&de&de och i andra stunden säger dom att man är ett barn fortfarande.
Visst har dom en poäng att man ska vara barn så länge, det kan jag verkligen hålla med om.
Man ska njuta av den tiden så länge som möjligt.
Men är det en sak som jag blir jävligt irriterad på är det när föräldrar lägger sig i ens privatliv, någon mer som känner så?
Ibland längtar jag faktiskt tills jag blir äldre men sedan tänker man att det bara blir jobbigare och jobbigare ju äldre man blir.
Man vill ha en tidsmaskin, en sådan man kan ställa sig i.
Ställa in ett datum och gå bakåt i tiden och uppleva det som hände den dagen, än en gång.
Om vi människor bara kunde komma på en sådan uppfinning med.


/ alexandra